Idag är min första semesterdag. Minsann om det inte fanns lite sol över till mig, så här på kvällskvisten konstaterar jag att solen har humor. Jag ser ut som en prickig korv, något som både jag och sonen skrattar åt. Fy sjutton vad skönt det är att vara ledig och njuta av en svensk sommardag. Blir nog svårt att sitta inne och teckna något när det är sommar utanför dörren.

Vad annat kan man göra än att skratta. Vi är friska, solen skiner och lediga dagar väntar.

Stop all the clocks, cut off the telephone,
Prevent the dog from barking with a juicy bone,
Silence the pianos and with muffled drum,
Bring out the coffin, let the mourners come.

Let aeroplanes circle moaning overhead,
Scribbling on the sky the message She Is Dead,
Put crêpe bows round the white necks of the public doves,
Let the traffic policemen wear black cotton gloves.

She was my North, my South, my East and West,
My working week and my Sunday rest,
My noon, my midnight, my talk, my song;
I thought that love would last for ever: I was wrong.

The stars are not wanted now: put out every one;
Pack up the moon and dismantle the sun;
Pour away the ocean and sweep up the wood.
For nothing now can ever come to any good.

Min lilla mormor håller på att försvinna. Läkarna ger smärtstillande, ångestdämpande och lugnande var sjätte timme dygnet runt. Dropp och syrgas är borttaget. Fast jag inte vill släppa taget om mormor hoppas jag att hon får somna in snart. Till ljudet av våra röster där vi sitter i hennes rum och klappar hennes kind.

Saknar dig och tänker på dig, speciellt idag. Bröstcancer är ett j***a skit.

Glowing Butterfly from thundafunda.com